hejamy.blogg.se

I torsdags var vi på barnhjärtcentrum för att titta på lillhjärtat hennes igen. Det är, som jag skrev innan besöket, jobbigt att åka dit. Det spelar ingen roll "att det inte påverkar henne", hjärtat är allvarliga grejer i föräldrars öron i alla fall. 

Hur som helst, vi var i god tid och My hann leka i lekrummet innan besöket, kika på fiskarna och racea med en sån där plastbil en sitter på. Sen var det vår tur. Först skulle vi få henne att sitta still på britsen tillsammans med Roger, lutad mot Roger. Det gick sådär, hon gillar inte riktigt det här med still, särksillt inte halvliggandes på rygg. Men med leksaker, såpbubblor och slutligen nicke nyfikenfilm så fick hjärtdoktorn det en skulle ha. Nästan. 
Lillhjärtat hennes är fortfarande öppet (duktus) på i alla fall ett ställe, ett litet hål som ger blåsljud (har inte ens hälften av alla läkare som lyssnat på lillhjärtat hört/sagt. PGA ej hört eller ej haft tid att lyssna??) men ett hål som inte påverkar hennes hjärtas slag, än. Vi vet ju inte om det kommer att påverka nångång, eller om det alltid kommer vara öppet och opåverkat eller om det kommer börja påverka henne när hon blir äldre och anstränger sig mer samt har en större kropp. Blir det det senaste blir det en operation. Blir det inte det är vi evigt tacksamma. Vi ska i alla fall fortsätta gå på kontroller, men i och med att hålet är mini så ska vi dit först om ett till två år, så länge Myset äter och växer och mår bra.. 

En annan grej vi fick reda på var att hon har / har haft ett till hål. Det har vi inte hört förut, utan vi ha trott att det var ett, men det har varit två. Under undersökningen kunde doktorn inte hitta hål nummer två, men hon kunde inte svära på att det var för att det växt igen, My låg ju som sagt inte helt stilla och nöjd så det kan helt enkelt varit så att hon inte fick med hålet pga ungens rörelser. Men vi hopppas såklart på igenväxten! Och är hålet där så är det ännu mindre än det första hålet och alltså "helt ofarligt" som det heter på läkarspråk...