hejamy.blogg.se

När en blir förälder förutsätts plötsligt att du ska klara allt. Du är inte längre människa, men du är inte heller maskin. Du är mamma. Du ska tvätta städa diska natta amma leka roa söva vara kåt glad tacksam rolig pigg ljuv och lycklig. Och allt det där är en ju, nästan jämt. Men inte hela tiden och inte allt på en gång. Att få barn, att bli förälder innebär en stor omställning både i kropp och knopp. Fysiskt, psykiskt och mentalt. På många sätt blir en starkare, men också svagare. Jag, som alltid varit en blödig person har till exempel blivit om möjligt ännu mer blödig. Barn dör i medelhavet och får cancer. Jag kan inte tänka på det utan att gråta. Men det hör inte hit. Jag vill prata om styrkan. För en blir stark som förälder, lite fördomsfullt vill jag säga främst som mamma. Mammor är fan de starkaste jag känner. De bär sitt barn i nio månader inuti sin kropp och sen så fortsätter bärandet hela livet, på olika vis. Mammor är starkare än tigrar och de gör precis vad som helst för sitt barn. Men så kommer den där jävla tröttheten och suger tag i en och kastar en ner i ett hål, och samtidigt blir ungen sjuk, vägrar äta, gnäller. Det oändliga gnällandet som kan komma ur en liten kropp på knappt ett år. Hur är det ens möjligt? En sliter sitt hår och grinar för sig själv. Äter choklad i hopp om att det ska trösta själen (och den där skavande känslan över att magen dallrar får en skjuta undan en stund. Även om det också svider) Och allt gör en för barnet. Trotts att det gnäller. Ser på film. Roar. Vaggar. Vyshar och bär. Busar med och är rolig, fast att en egentligen vill ligga under täcket i cirka 200 år och bara S O V A. I alla fall tills en kan öppna ögonspringorna till normal storlek igen. Tills påsarna under ögonen inte längre fungerar som kassar att bära hem mjölken i. Åtminstone en liten liten stund. Men det går inte just nu. Istället tar tigern över. Fast än att det känns tungt så klarar en det. För en är mamma. Och mammor har en jävla styrka. En bara gör. Och snart. Vilken dag som helst kommer en annan mamma och en annan mamma med ett annat barn och avlastar. Älskade tigermamma. Det går. Vi fixar det tillsammans. För vi är tigrar och vi tillhör samma flock. Vi tar hand om varandra. Nu är det min tur att bära lite. Du är så jävla grym.